Här kommer jag att visa teckningar och målningar i en salig blandning av gammalt och nytt. Under åren 2012 och 2013 har jag, inspirerad av Tomas Tranströmers fantastiska bildspråk, försökt illustrera delar av hans diktverk. Dessa bilder ser du på www.visabilder2.blogspot.com. Har deltagit i 2012, 2014, 2020 och 2022 års jurybedömda Länssalong i Jönköping. Medlem i konstnärsföreningen Dymlingen och Svenska konstnärsförbundet.
måndag 22 december 2014
torsdag 18 december 2014
Några glimtar från min utställning på Jönköpings Stadscafé med bilder till Tomas Tranströmers dikter.
Det går ett träd omkring i regnet, skyndar förbi
oss i det skvalande grå.
Trädet
i skyn ur Den halvfärdiga himlen
Mitt i livet händer att döden kommer och tar mått på människan.
Mumlandet stiger och sjunker
Ett
plötsligt korsdrag och gardinen fladdrar.
Ansikten
och gestalter omgrupperas.
De bruna löven
Från
Haikudikter ur Den stora gåtan
I
morgon arbetar jag i en annan stad. Jag susar dit genom morgontimman som är en
stor svartblå cylinder.
Ofta måste jag stå alldeles orörlig.
Från
Galleriet ur Sanningsbarriären III
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet som en
koltrast i en fruktträdgård.
Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter i väntan
liksom vi på ögonblicket då snöflingorna
slår ut i rymden.
Mitt i livet händer att döden kommer och tar mått på människan.
Det
besöket glöms och livet fortsätter.
Men
kostymen sys i det tysta.
Från Svarta vykort ur Det
vilda torget
medan de delar upp mellan sig
himlen, skuggorna, sandkornen.
Från Ensamhet ur Klanger och
spår
Tystnaden
ringer som en väckarklocka.
Ett
plötsligt korsdrag och gardinen fladdrar.
Tills
avlägset en dörr hörs slå igen
långt
borta i ett annat år.
Från Elegi ur 17 dikter
Vi
rör oss på en gata, bland människor i solgasset.
Men
lika många eller fler
som
vi inte ser
finns
inne i de mörka byggnader
som
reser sig på båda sidorna.
Ibland
går någon av dem fram till fönstret
och
kastar en blick ner på oss.
Från Drömseminarium ur Det
vilda torget
Därifrån
och tvärs genom väggen in i den klara ateljén
in
i sekunden som får leva i århundraden.
Tavlor
som kallar sig "Musiklektionen" eller "Kvinna i blått som läser
ett brev" - hon är i åttonde månaden, två hjärtan sparkar i henne.
På
väggen bakom hänger en skrynklig karta över Terra Incognita.
Från Vermeer ur För levande
och döda
är lika dyrbara som
Dödahavsrullar.
Orion
hänger ovanför tjälen.
Barn
står i en tyst klunga och väntar på skolbussen, barn som ingen ber för.
Ljuset
växer sakta som vårt hår.
Minusgrader ur
Sanningsbarriären
De
som inte kan vistas någonannanstans än på sin framsida
de
som aldrig är tankspridda
de
som aldrig öppnar fel dörr och får en skymt av
Den
Oidentifierade -
gå
förbi dem!
Från Guldstekel ur För
levande och döda
Ofta måste jag stå alldeles orörlig.
Jag
är knivkastarens partner på cirkus!
Frågor
jag slängt ifrån mig i raseri
kommer
vinande tillbaka
träffar
inte men naglar fast min kontur
i
grova drag
sitter
kvar när jag har gått från platsen.
Tvättkläderna
hängde i det blå.
Murarna
var heta.
Flugorna
läste mikroskopiska brev.
Från Lissabon ur Klanger och
spår
Espresso
Det
svarta kaffet på uteserveringen med stolar och bord som granna insekter.
Det
är dyrbara uppfångade droppar fyllda med samma styrka som Ja och Nej.
Det
bärs fram ur dunkla kaféer och ser in i solen utan att blinka.
I
dagsljuset en punkt av välgörande svart
som
snabbt flyter ut i en blek gäst.
Det
liknar dropparna av svart djupsinne
som
ibland fångas upp av själen,
som
ger en välgörande stöt: Gå!
Inspiration
att öppna ögonen.
Ur Den halvfärdiga himlen
tisdag 9 december 2014
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)